måndag 27 oktober 2008

Från Klippan till Borås & hem igen via Ullared

Efter två dagar i sjuksängen var jag på lördagen redo för en road trip. Jag laddade upp med cola, godis och sjuhelvetes bra musik i brossans bil och begav mig ut från 50-skyltarna.
Blev ett stopp i Varberg för pisse och röke paus och sen blev det att lägga i ettan och skruva upp stereon och jag var iväg mot Borås igen.
Väl framme hos KittyCat blev det inhandlande av mat, kaffe mys och litte piffning inför vår utgång på kvällen.
Efter några timmar fick vi sällskap av våra trogna kollegor från Skåne. Bergman, Johnevannen o Rocky anlände och flaskorna öppnades.
Middag, Singstar, fyllespel, nacksving och armsvings träning o en jävla massa snack senare åkte vid med "Studentrabatt taxin" mot city o anlände till Harrys.

Så fel det kan bli:
Jag tror Kitty säger: "Ska vi ha tequila?"
Och jag svarar: "Ja vi dricker tequila!"
Kitty säger egentligen: "Ska vi beställa dricka?"
Efter världens äkligaste shot av Tequila säger jag: "Va fan skulle vi dricka tequila för?"
Kitty säger förvånat: "Men du ville ju ha tequila!"
Jag: "Men du frågade ju om vi skulle ha tequila!?"
Tydligen gjorde hon inte det.
Och nu vet vi att det var sista gången någon av oss drack tequila på Harrys i Borås!

Efter att jag blivit utnämd till sabotör och Rickard till amatör. Efter att jag och Rickard höll på och dränka varandra i ett vatten fall från ett tak som resulterade i att jag blev dyng sur och alla skrattade åt mig eftersom jag inte riktigt lyckades få Rickard lika dyngsur som jag.
Blev det (med samma taxi chufför) hemfärd mot Hässleholmen och efterfestandet började.
Jag gick från sabotör till fyllekajja (med STORT F!) för att sen vakna dagen i panik och tror att jag har missat GPn!! Efter mycket om och men kom vi fram till att vi allihopa hade glömt ställa om klockorna och det gjorde att vi inte kunde förstå vad det var som var fel för GPn skulle ju börja men den gjorde aldrig det.
Söndagen för min del (medans dom andra sprang runder på Knalleland) bestod av jävligt fylle dålig och jag blev inte mig själv förrens 21.00!

Klockan 6.00 (rätt tid) ringde 100 väckar klockor, eftersom alla hade ställt varsen, och det var upp och göra sig redo för GKs i Ullared.
Efter många felkörningar och ett Hiiiigh fiiive mellan mig och Kitty när vi äntligen hittade rätt anlände vi i Ullared och i dörren in i denna magiska affär som alla pratar om mötte vi flera stycken som redan handlat färdigt en timme efter öppning.

Efter mat och shoppning blev det hemfärd. Rocky somnade sött i baksätet och jag o Kitty höll ögonen på vägen. När det var dags för färdrast väkte vi vår spansktalande sjusovare med vår skön sång. En cigg senare var vi på vägen igen.

John som annars är en väldigt stillsam förare körde om mig i 200 och sen var jakten igång. Vi skulle om och Kitty skulle moona i rutan. Sagt och gjort. Plattan i mattan över Hallandsåsen och sen var uppdraget slutfört.

Väl innan för 50- skyltarna igen blev det att konka upp alla grejor och försöka få ordning på eländet.

Trevligt hade vi och jag bugar och bockar för alla skratt, galenskaper och allt ni nu hittar på för att få en att må bra och dra på smail banden :)


- Mysan
Efter att ha granskat helgens bilder har jag kommit fram till att bilderna varken är rumsrena eller barntillåtna och kommer därför inte att publiseras för allmän beundran!

fredag 24 oktober 2008

skrämmande rädsla

Det finns många saker man kan vara rädd för. Insekter, prata inför folk, köra bil, folk, flyga, flirta, mörker och en massa annat.
Saker som skrämmer mig mest är att vara ensam och att någon ska komma o ta mig och göra saker med mig.
Men med dom vännerna jag behöver jag aldrig rädd för att vara ensam. Dom finns där i alla lägen och dom ställer upp som inga andra. Och att någon skulle komma och ta mig tror jag inte att jag behöver vara rädd för faktiskt. Om jag tänker efter så varför skulle dom vilja ta mig?!
Och även om någon hade försökt hade det nog inte gått så bra för jag hade kämpat för mitt liv. Jag kanske inte är så stor men tack vare att jag alltid har varit minst har jag mina knep :)

Så just nu tror jag faktiskt att jag är mest rädd för Jokern i Batman. Han är jävligt obehaglig och ärligt talat skrämmer han skiten ur mig!

Bäst: I morgon packar jag väskan och beger mig till Kitty i Borås :)
Sämst: Min jävla förkylning som gjorde så jag låg hemma i soffan i två dagar!

- Mysan

söndag 19 oktober 2008

08 . 10 . 18

Jag ville inte fira min födelsedag och jag ville absolut inte ha något överrasknings trams.
Men när jag hoppade ut ur bilen i östra och Kitty hoppar fram ändrade jag mig väldigt fort.
En överraskning som jag fick i går är något som alla borde få vara med om!

Dom hade tisslat o tasslat i flera veckor och jag har verkligen inte fattat någonting. Jag brukar inte vara lätt lurad så jag förstår inte hur dom lyckades men det gjorde dom och det med bravur! Jag kan skatta mig jävligt lycklig som har vänner som dom. Det är vänner som alla borde ha. Ni är dom absolut bästa som finns.


Efter en rad högst misslyckande födelsedagar som innehöll allt från att stå ute i piss regn o plasta balar i flera timmar till att sitta i USA utan vänner och familj o fira sin 20-års dag!


Så jag tror att när jag blir gammal och någon frågar mig vilken födelsedag som var den bästa är det absolut denna och jag tror inte att det finns någonting som kommer få mina andra födelsedagar att bli bättre än denna :)


TACK TACK TACK för att ni inte lyssnade på mig!





- Mysan

lördag 18 oktober 2008

A wish

Make a wish and place it in your heart..
anything that you want - everything that you want.

Do you have it? Good.
Now believe it can come true. You never know where
the next miracle is gonna come from, the next smile,
the next wish come true.

But if you believe that it´s right around the corner..
and you opend your heart and mind to the possibility of it,
to the certainty of it..
You just might get the thing you´re wishing for.

The world is full of magic, you just have to believe in it.
So make your wish. Do you have it?
Good. Now believe in it with all your heart.

For my birthday I wish...

- Lille My (är inte lika liten längre;)

fredag 17 oktober 2008

Fredag.

Precis som dom flesta andra veckor har denna veckan gått ganska så fort :)
Skönt som fan! Och i morgon kan man sova länge! UNDERBART!

I morse när jag vaknade kände jag mig lite små krasslig men det släppte efter två panodil men nu är det tillbaka igen =/ Fast värre! Så i kväll blir det till att ligga på soffan och inte lyfta ett finger... För jag kan ju inte bli sjuk nu! Har fått order av Syster att vi lämnar Klippan i morgon 17:55 och att jag måste vara frisk då. Så ska jag bli sjuk kan jag bara vara det till i morgon klockan 16:00 annars hinner jag inte göra vid mig o sånt ;)

Skönt som fan att ha lite helg nu i allafall! :)

- Lille My

måndag 13 oktober 2008

Kaffe Måndag.

Än en gång blev det måndag och än en gång ringde klockan för tidigt. Låg kvar lite längre än planerat i sängen och det blev att få stressa för att hinna till jobbet i tid.

När jag slutade klockan 15.oo blev det att inhandla ballerina eftersom jag skulle få fika sällskap. Tomas kom och vi fikade och pratade om allt och inget. Mitt i fikan knackade det på min dörr och in kom en gammal klass kamrats mamma. Jag blev väldigt chockad måste jag säga men när hon frågade efter sin yngsta dotter förstod jag att hon skulle till grannen. Att bo så som jag gör har både sina fördelar och nackdelar. Man vet aldrig vem som knackar på dörren här. Men det var trevligt att prata lite med henne i alla fall :)

Sen blev det kaffe med syster på gästis och sen blev det kaffe en gång till när vi fick sällskap av Pelle och Johan också.
Så man kan väl sumera min kväll genom att säga att det har blivit väldigt mycket kaffe i dag.
Men det har varit en helt okej start på veckan och jag tror nog att fortsättningen kan bli lika trevlig.
I morgon är det bio med syster och mammorna.
Onsdag ska jag på behandling. Skönt att få slappna av lite :)
Torsdag och Fredag är oplanerade. I like!
På Lördag spricker min nolla med det blir inget firande. Blir att umgås med Syster, Pelle och kanske sällskap från Malmö :)
Och veckan avslutas med fika med familjen. Tårta från mormor kan man ju inte säga nej till ;)



Dagens bild:


Det rosa blir allt synligare bland allt det grå :)
- Lille My

söndag 12 oktober 2008

v. 41

Ännu en vecka och helg har gått och nu sitter man här en helt vanlig söndag kväll igen :)

Veckan på jobb var jävligt tuff med hälften av personalen sjuka och möte på kvällarna så i fredags tyckte jag att vi behövde känna oss lite uppskattade och fixade fika till hela personalen.
Helgen har varit över förväntan och en helg jag trodde skulle bestå av massa planer blev helt öppen för förslag och skönt som fasen var det :)

Fredag kvällen tillbringades tillsammans med Syster och "gästis gänget". Blev några kalla i Klippan innan vi åkte vidare till HBG. Det var väldigt trevligt och det borde göras om.

Lördag kl. 13.30 rullade jag ur sängen och kände snabbt jag ville dö. Bakis som fan men efter två glas oboy mådde jag lite bättre. Men det fanns inte tillräkligt mycket ork för att göra något. Men det blev en liten sväng till Bergman sen somnade jag gott på soffan när jag kom hem.

I dag har jag storstädat hela lägenheten och det behövdes verkligen. Nu ska jag bara diska sen är allting tipp topp (så länge man inte öppnar lådorna hehe). Detta kostade en parfymflaska och en våg i tusenbitar plus att det numera luktar horhus på toa men det är i alla fall bättre än avlopp.

Fick ett telefon samtal från världes bästa Fredde innan. Skönt att höra att han har det bra!

Så från en helg som började oplanerad och slutade jävligt lyckad till en vecka med nya planer och det känns som att planerna inte slutar förrens i mitten på november. Men det är smällar man får ta och jag tror faktiskt att planerna jag har kommer bli lyckade även om jag hellre ser livet lite mer oplanerat ;)




Bäst: Världens mysigaste lägenhet som numera är nystädad.
Sämst: klockan ringer o5.oo i morgon.. =/

Du förstår inte hur lätt du gör det för mig..

- Mysan

onsdag 8 oktober 2008

I ens omgivning

Varje dag träffar vi männsikor som vi på ett eller annat sätt känner eller vet vilka dom är men egentligen vet vi ingenting om dom. Man vet inte hur deras uppväxt var. Man vet inte hur dom har det hemma eller hur dom egentligen mår.
Det kan vara kassörskan på ICA som man handlat av i hela sitt liv och som man brukar kallprata med ibland. Det är en läkare, en servetris eller en arbetskamrat.
Man vet inte mer om människorna än vad dom själva berättar och ibland vet man inte ens vad dom heter. Men man träffar dom dagligen och man har ingen aning om vad dom går igenom precis lika lite som dom vet hur du själv har det innan för din mur.
Varje dag träffar man människor som man umgås med. Man stöter på varandra och kallpratar men om man inte är dom riktigt nära vet man inte mer om varandra än vad man själv berättar. Man är mån om dom och man bryr sig men egentligen spelar det ingen roll för man är inte så nära varandra att det som dom eller man själv går igenom spelar någon roll för man träffas bara som hastigast ibland. Dom frågar hur det är och man ler och säger "Bra!".
Man vet inte mer än det som ögonen visar och som munnen säger.
Varje dag pratar man med någon som är en nära och som man kan berätta allt för. Dom förstår, dom bryr sig. Man delar känslor och händelser. Man ser till så att den andre mår bra och man oroar sig om det skulle vara så att personen verkade nere.
Varje dag träffar vi eller pratar med folk som på något sett betyder något för en själv. Varje dag har vi kontakt med någon som man känner. Men hur bra känner man egentligen varandra?
Hur viktigt är det för människor att folk i ens närhet mår bra och att man vet att "Jag har gjort allt för att försöka få personen att mår bra".
Hur mycket av ens innersta tankar och känslor delar man egentligen med sig av? Försår andra människor hur man egentligen har det? Vet du att dina nära och kära egentligen mår bra?
Varje dag träffar vi männsikor som vi träffat så många gånger förut. Varje dag hejar vi på någon som man ytligt känner. Ibland vet man kanske inte vad personen heter men dom har funnits där i hela livet och man hälsar för man vet att dom hälsar tillbaka men man kan aldrig veta hur någon annan mår eller vad som händer i deras liv förrens man kommer personen nära.
Och kan man verkligen veta det även då?
Man tror att man känner en person och det känns som att man är bra vänner men hur nära är man egentligen med den personen? Skulle personen berätta för dig att den mår dåligt eller be om hjälp?
Vi har så förutfattade meningar om varandra att vi glömmer bort att verkligen se människan bakom muren. Man hejar på någon och dom ler tillbaka. Dom såg glada ut och så tänker man inte mer på det.

Varje dag träffar vi någon som man vet vem det är men som man egentligen inte vet någonting om..

- My

tisdag 7 oktober 2008

Onsdag.

I morgon känns det som det är mycket som ska hinnas med..
Jag börjar 6.30 i morgon och det ska inte alls bli roligt att gå upp klockan fem. Det kommer vara kallt som tusan och min vinter jacka är hos päronen. Det var ju sommar när jag flyttade tillbaka till lägenheten så jag behövde ju inte den då..
Men jag slutar halv ett och det ska bli nice som fan.. Egentligen så borde jag jobba över eftersom vi har lite brist på personal men jag pallar verkligen inte fast jag kommer ha jätte dåligt samvete eftersom jag har timmar att jobba igen. Men jag behöver min lediga eftermiddag till mig själv.
Dirket efter jobb ska jag till frissan o bli snygg i håret. Vio är en riktigt klippa!
Efter besöket där är det hem o försöka få ordning på lägenheten innan det är dags att bege sig tillbaka till jobbet för personalmöte.. Det är jag mindre road över men vi ska ju bestämma en dag när vi ska ut tillsammans och det ska bli roligt som tusan :)

Det känns just nu som jag har massor att göra i två månader framöver men ändå tycker jag inte att det händer så mycket.. =S Men tiden går fort i alla fall och det tycker jag är helt jävla fantastiskt underbart bra ;)

Någon tyckte att det var dåligt med bloggande så jag hoppas att detta duger ;)

Bäst: Jag har hittat spola fram knappen och allting känns lättare och bättre.
Sämst: Och varför i hela helvete var det inget One Tree Hill avsnitt denna veckan?! SUCK!

- Lilla My

söndag 5 oktober 2008

Uppdrag.

Jag har fått ett uppdrag av min kära syster och skriva en plus och minus lista med att flyga runder som jag gör. Byta jobb, fara runder i världen och inte veta vad jag ska bli sen.
Det kan väl vara bra att göra det men jag vet ju redan nu att jag vill inte bestämma allt sånt nu. Jag vill leva lite och ta livet som det kommer. Visst är det bra om man har lite planer och det har jag faktiskt och alla dom planerna inkluderar inte äventyr utan det är lite utbildning och framtidsplaner också..

Varför är det egentligen så brottom med att bestämma vad man ska göra och bli här i livet?
Om tio år vill jag kunna titta tillbaka och känna att jag upplevde saker. Jag vill känna att jag har sett massor och lärt mig massor. Jag vill inte staka ut mitt liv och göra allting planerat.
Jag vill sätta upp mål med vad jag ska göra i livet men sen hur jag formar målen vill jag kunna bestämma allt efter som. Hur ska jag kunna veta var jag står om ett år eller ännu mindre om en månad?

Jag vill inte sätta mig i skolan nu och utbilda mig till något som jag sen ska jobba med tills jag blir pensionär. Det är inte riktigt jag och jag tänker inte vara någon som jag inte är. Jag vill göra det som känns rätt för mig och när jag känner att jag är redo för att sätta mig i skolbänken gör jag det. Men jag är inte det nu. Nu vill jag ha äventyr i livet. Jag vill se så mycket jag kan och uppleva massor. Världen är så mycket mer än vad som finns innan för 50-skyltarna!

- Lil´M

torsdag 2 oktober 2008

Torsdag.

Då va snart denna veckan också förbi.. Kändes som att det var Måndag i går :S

Just nu känner jag mig väldigt vuxen. Jag har tusen grejor att tänka på och tusen grejor jag ska göra. Men det känns skönt att vara sysselsatt med en massa.. Då går tiden fortare och innan man hinner med att tänka efter så händer det något nytt.
Jag och Bergman försökte få ihopa en helg som vi skulle ta en roadtrip till Katten. Jag fällde upp kalendern och kom snabbt fram till att innan slutet på november ser det jävligt fullt ut.
Skönt på ett sett men jag gillar ju att ta dagen som den kommer och inte planera en massa och då blir det lite jobbigt när man tänker på alla impuls grejor man går miste om..

Jag känner att jag börjar hitta tillbaka till mig själv igen och det är så jävla skönt! Jag har saknat bitchen inom mig och jag är trött på att vara analytisk, instängd och halv död.
För nån dag sen på jobbet så stod jag och skulle hälla mjölk i mitt kaffe när en av mina kollegor säger något dumt till mig och jag fick stoppa mig själv annars hade hon fått mjölkpaketen i huvudet. När jag sen berättade för henne vad jag tänkte göra fick jag till svar att det var skönt att den gamla vanliga knäpp My var tillbaka igen :)
Usch vad jag kommer sakna mitt jobb när jag slutar där. Men jag vet att det är rätt beslut och jag vet också att jag kan komma tillbaka dit senare om jag vill. Och blir det som jag vill efter jul så kommer jag ha tid till världens bästa jobbakompisar och världens goaste ungar också ;)

- Mysan