Bio

I går var vi på bio med våra fina vänner från Perstorp.

Kollade nya Harry Potter.
Om man är över 11 år får man lov att se den.
Hade jag sett den när jag var 11 hade jag drömt massa räliga drömmar på natten sen!

Att gå på bio är egentligen ganska intressant.
Man trycker in en hop människor i en sal men jävligt obekväma stolar.
Innan filmen börjar visas reklam, när reklamen är slut hör man alltid någon säga:
"Så nu är filmen slut, nu kan vi köra hem!"

I går var vi med om ett nytt fenomen som jag har tänkt lite grann på innan men aldrig fått uppleva.
Mitt under filmen när det var helt tyst hör man klart och tydligt
en fis. En riktig kläm fis.

Jag höll på att storkna i världens fniss anfall. Precis som resten av biografen.
Jag borrade in ansiktet i Pöjkens arm för att inte råka falla i stor garv i stället för fniss.
För då hade jag definitivt inte kunnat sluta skratta!

Men filmen var bra och nu väntar vi spänt på del 2.
Fast det kan vara så att Ruben vill titta ut precis lagom till dess.