Dag 08 - Ett ögonblick

Vissa lukter gjorde att jag ville spy.
Jag mådde konstigt och det som fick mig mest att fundera var att det
som kommer som en brev på posten varje vecka, uteblev.

Men jag tänkte ändå att det är nog ingenting.
Det hade varit lite körigt och mensen kunde ju hoppa lite.

När jag berättade för Pöjken att något inte stämde bestämde vi oss för
att ta ett graviditets test.

Sagt och gjort.

Helt hysterisk satte jag mig på toan o pinkade.
Längsta och svåraste kissningen EVER!
När jag var klar slängde jag undan stickan,
drog upp brallorna och sprang ut från toan.

För jag tänkte minsann INTE kolla på den dära förbaskade pisse stickan.
Jag höll på att dö av för mycket tankar redan.
Det var typ en massiv seriekrock i hela min kropp och det enda jag kunde göra
var att sitta i soffan och stirra, rakt fram.
Pöjken satt sidan om mig.
Vi väntade i fem minuter.
Dom längsta fem minuterna någonsin och sen tvingade jag in honom på dass.

"Hur många streck ska där va?!"
Ett i varje ruta = GRAVID!!

När Pöjken kom ut från toan med stickan i högsta hugg kollar han på mig och säger:
"Jag tror vi ska ha barn!"

Och just precis i det ögonblicket ändrades våra liv för alltid.

Sen satte han sig sidan om mig i soffan igen och vi stirrade rakt fram.
När vi hade stirrat rakt fram började det stirra i mitt huvud och jag flög runder och halv skrek:
"VA FAN GÖR VI NU?!?!?!?!?!?!??!"

Jag ringde min fina Nett.
För jag visste att hon om någon förstod hur jag kände just precis i det ögonblicket.
Och visst gjorde hon det, mer än någon annan <3